FAQ om GYF och QGYF

Vad är syftet med GYF och QGYF?

Syftet med GYF & QGYF är att synliggöra grönytefaktorn på ett visst område. På så sätt kan organisationen visa att hänsyn tas till ekosystemtjänster enligt gällande lagstiftning, Citylabs certifieringskrav och i linje med gällande miljömål.

I vilka sammanhang är verktyget användbart?

För privat kvartersmark används verktyget vanligen av byggaktörer till följd av kravställning från kommunen. Verktyget används också av fastighetsägare och -utvecklare för att skapa underlag till förvaltnings- och utvecklingsplaner.

För allmän platsmark och kommunalägd kvartersmark används verktyget vanligen av en kommun eller konsult för att visa att hänsyn till ekosystemtjänster tas och för att uppfylla Citylabs certifieringskrav.

För vilken kompetens är verktygen avsedd för?

Hos kommuner och konsulter används ofta verktygen av miljöplanerare, landskapsarkitekter och ekologer. Hos fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggaktörer används verktygen ofta av hållbarhetsspecialister.

Båda verktygen kräver kompetens om ekosystemtjänster. GYF kräver dessutom kompetens i Excel medan QGYF kräver kompetens i GIS-programvara.

Vilka ekosystemtjänster inkluderas i GYF och QGYF?

Verktygen inkluderar biologisk mångfald, bullerdämpning, dagvattenhantering, mikroklimatreglering, pollination, rekreation och hälsa.

Vad är skillnaden mellan GYF och QGYF?

Båda verktygen synliggör ekosystemtjänster i ett visst område, men GYF är Excel-baserad medan QGYF är GIS-baserad. Resultatet av båda metoderna är en GYF-kvot och diagram, men i QGYF visualiseras också resultatet i en karta.

Hur ska GYF-kvoten tolkas?

GYF-kvoten är en sammanvägning av ett områdes grön- och blåytors kvalitet och kvantitet. Den varierar vanligen mellan 0-5. Ett högt värde på GYF-kvoten innebär att området innehåller många ekosystemtjänster i förhållande till sin storlek.

Samtidigt är det viktigt att väga in platsens förutsättningar som är beroende av många faktorer. En GYF-kvot i en gatumiljö är till exempel ofta lägre än en GYF-kvot i en park. Det värdefulla är i många fall jämförelsen av GYF-kvoten mellan olika scenarier på samma plats.

Är det möjligt att anpassa värdena i verktygen efter en egen GYF-modell?

Ja, det är möjligt att ändra värdena i verktygen efter egna GYF-modeller. I GYF görs det direkt i Excel-mallen, medan det i QGYF kräver viss programmeringskunskap. Mindre ändringar, som i kvaliteter och faktorer, görs genom att ändra GYF-tabellerna gyf_qgroup och gyf_quality i arbetsdatabasen (qgyf.sqlite). Större ändringar görs genom att navigera till pluginens mapp och ändra i textfilerna som innehåller GYF-modellen.

Kan GYF och QGYF ersätta andra verktyg?

Verktygen kan enbart ersätta andra verktyg som ger samma typ av kunskapsunderlag. Verktygen bör inte ersätta verktyg och metoder som ger andra typer kunskapsunderlag, som då riskerar att inte beaktas i beslut. Det kan till exempel handla om behovsunderlag, de ekosystemtjänster som inte ingår i verktygen, trygghetsperspektivet, genusperspektivet eller tillgänglighetsperspektivet. Verktyget bör inte heller användas som metod vid ekologisk kompensation eftersom GYF-kvoten inte säkerställer närhets- och lika för lika-principer.

Hur förvaltas verktygen?

Verktygen förvaltas och utvecklas av föreningen C/O City. De medel som används för utveckling är beroende av föreningens inkomster i form av medlemskap. För mer information om medlemskap klicka här.

Hur kommer vi igång?

Läs mer om hur du laddar ner och kommer igång med GYF och QGYF!

För övriga frågor om GYF, kontakta info@cocity.se.

För övriga frågor om QGYF, skapa gärna ett konto i vårt användarforum.