Viktigt med blandad stadsmiljö för den biologiska mångfalden

Foto: Juan Diego Ibáñez-Álamo et al

En internationell forskargrupp, bestående av forskare från University of Granada och National Museum of Natural Sciences, har nyligen avslutat en omfattande studie om fördelningen av 115 fågelarter under våren och 72 övervintrande arter i nio europeiska städer.

Studiens huvudsakliga slutsats är att designen av stadsområden kan spela en avgörande roll för närvaron av arter med varierande egenskaper. Detta har inte bara konsekvenser för förbättringen av ekosystemen, utan även för allmänhetens hälsa. För att genomföra studien samarbetade forskargruppen med vetenskapsmän från forskningscentra i Finland, Polen, Tyskland, Nederländerna och Tjeckien. Tillsammans samlade de in data om fågelsamhällen i de två huvudtyperna av stadsutveckling, nämligen “land-sparing” och “land-sharing”, i flera europeiska städer.

Land-sharing-stadsutveckling kännetecknas av små grönområden, såsom privata trädgårdar och gatubeläggning, omgivna av enfamiljshus och med låg befolkningstäthet. Å andra sidan kännetecknas land-sparing-stadsutveckling av stora grönområden, oftast i form av stora parker och trädgårdar, tydligt avskilda från bebyggda områden som präglas av hög befolkningstäthet och lägenhetskomplex.

För varje identifierad fågelart i de europeiska städerna kvantifierade forskargruppen egenskaper, såsom specialisering på föda, typ av bon de byggde, ansträngningen de investerade i häckning och deras förväntade livslängd. Denna analys möjliggjorde bedömningen av huruvida stadsutformning gynnade arter med specifika egenskaper.

Forskarna betonar att tidigare studier redan hade identifierat att närvaron av olika fågelsamhällen var beroende av typerna av stadsutveckling, antingen land-sharing eller land-sparing. Vidare menar de att denna forskning också möjliggör identifieringen av vilka egenskaper som gör att arterna etablerar sig i en viss typ av stadsområde.

Resultatet från studien visade att land-sparing stadsområden var häckningsplatser för fåglar som lägger många ägg, använder öppna bon oftare och har korta livscykler, som buskskvätta, gransångare och tofslärkor. Däremot domineras land-sharing stadsområden av fåglar med mer krävande häckningskrav och längre livscykler, exempelvis talgoxar, tornfalk och måsar.

Slutligen understryker forskarna vikten av att främja en blandning av båda typerna av stadsutveckling för att möjliggöra större mångfald av fåglar. En ökad biodiversitet i staden gynnar inte bara vår närmiljö, utan har också positiva effekter på vår egen hälsa och välbefinnande. Resultaten sträcker sig utöver ornitologins sfär och erbjuder konkreta riktlinjer för stadsplanering för att bevara och främja biodiversitet. Genom att förstå dennaa komplexa ekologiska dynamik banar forskningen vägen för att skapa städer där människor och naturen kan samexistera mer harmoniskt.

Läs mer här!

Läs studien här!