Mulmholkar och död ved ska lyfta insektslivet i Årstaskogen
Mulmholkar i Årstaskogen. Bild: C/O City
Stockholms stad, medlem i C/O City, har de senaste åren satt upp mulmholkar och lämnat död ved för att stärka den biologiska mångfalden i Årstaskogen – men också i andra stadsdelar som Judarskogens naturreservat i Bromma och Västerholmsparken i Skärholmen.
När träd åldras och dör etableras svampar, och tillsammans med andra nedbrytare formas så småningom håligheter, viktiga boplatser för bland annat ugglor, bin, fladdermöss och ekorrar. Mulm, som ofta samlas i sådana trädhål, består av murken ved, djurspillning, gamla bon och annat organiskt material. Mulmholkar efterliknar denna miljö genom att fyllas med t.ex. ekspån, löv och annan biomassa. Som en del av Grönare Stockholm satsar staden på mulmholkar som syftar till att stödja den biologiska mångfalden i stadens parker och grönområden.
Ny forskning från SLU visar att mulmlådor i sex svenska städer hyste 105 vedlevande arter, varav en tredjedel var knutna till naturliga hålträd. Fem arter var rödlistade, bland annat större sågsvartbagge och aspögonbagge. Temperaturmätningar visade att lådornas mikroklimat liknade riktiga trädhål. Effekten påverkas av omgivningen: arter och individer var fler där lådorna placerades i närhet av parker och stadsskogar, och färre där vägar och tät bebyggelse dominerade. Mulmholkar kan därav vara betydande komplement i stadsmiljöer där gamla träd saknas.
Död ved i Årstaskogen. Bild: C/O City
I Årstaskogen har även död ved lagts ut för att skapa fler boplatser för vedlevande insekter tillexempel Taggbocken. En mängd organismer är beroende av död ved. Vissa äter den, andra använder den som boplats, växtplats eller för vinterdvala. För mångfalden är det viktigt med död ved i flera nedbrytningsnivåer och med både stående och liggande inslag.
Infomations skylt om död ved i Årstaskogen. Bild: C/O City