Grönare städer kan rädda både miljön och vår hälsa – men kräver eftertanke
Bild: C/O City
Tidningen Dagens Nyheter lyfter i en artikel vikten av grönytor i städer för den biologiska mångfalden och människors hälsa men att forskare varnar att oplanerade satsningar kan få motsatta effekter.
Enligt EU:s nya lagstiftning om restaurering av natur måste den gröna infrastrukturen i städer bevaras och utvecklas. Fram till 2030 får ingen minskning av grönytor eller träd ske, och därefter ska de öka. Både FN och EU betonar att ökad grönska i urbana miljöer kan främja biologisk mångfald, skydda mot klimatförändringar och förbättra människors välbefinnande
Falska Akacia, en av trädarterna som är en exotisk växt i Sverige. Bild: Lana / Pexels
Men en utmaning är valet av trädarter. DN rapporterar att många städer planterar främmande arter som till exempel falsk akacia för att bättre tåla stadsmiljöns påfrestningar och de varmare temperaturerna. Dessa arter gynnar dock sällan den lokala biologiska mångfalden. Fåglar som talgoxar och blåmesar häckar sämre i områden med främmande trädarter. Samtidigt finns det alltid en risk att arten blir invasiv och stör lokala ekosystem. För långlivade organismer som träd kan det ta upp till 50 år att se hur arten interagerar med andra organismer, och då kan det vara för sent. Varav är försiktighetsprincipen viktigt när man planerar grönytor.
Vidare lyfter DN fram nya initiativ där lokala arter används för att skapa så kallade mikroskogar — små, tätväxande områden som efterliknar naturliga skogsekosystem. I Rom arbetar botanikprofessorn Giulia Capotorti med att plantera sådana gröna nätverk för att stärka stadens ekosystemtjänster, och hon har tagit fram en katalog över lämpliga lokala arter av träd och buskar för olika regioner i Italien. Capotorti säger till DN att de vill inte bara sätta dit träd, utan målet är att återskapa funktionen hos skogliga ekosystem.
Samtidigt är ett stort hinder att många stadsbor förväntar sig snabba resultat, medan naturens återkomst tar tid. Där lyfter Capotorti vikten med att kommunicera om projekten med allmänheten.
Att skapa hållbara, grönskande städer kräver alltså noggrann planering, tålamod och en djupare förståelse för naturens villkor.