Öppna dagvattenlösningar främjar ekosystemtjänster

Med smart planering kan dagvatten främja ekosystemtjänster. Mest effektivt är ofta att kombinera flera olika lösningar. Ett dike i kombination med en större nedsänkt vegetationsyta – en så kallad regnbädd – ger plats för en blomrik plantering och leder bort stora vattenmängder. Samtidigt fördröjs och renas smutsigt vatten från kringliggande vägar och andra hårdgjorda ytor i staden. Här är tre exempel på dagvattenlösningar i stadsrummet.

 

Principillustration av dagvattnets avrinning. Illustration: Anna Lyth och Elise Eriksson efter skiss från Svenskt Vatten.

 

Regnbäddar torkar upp parken 

Rålambshovsparken är en välbesökt och omtyckt stadsdelspark i centrala Stockholm. Parken har stora öppna gräsytor som erbjuder många kvaliteter och aktiviteter för besökare. Vid kraftiga regn kan det dock bli problem med översvämningar i området. De klimatscenarier och skyfallsmodelleringar som är gjorda visar att det kan bli nödvändigt att leda än mer vatten genom parken för att minska översvämningsrisken för omkringliggande bostäder och infrastruktur.

Lösningar med rännor, nedsänkta gräsmattor och regnbäddar kan bli aktuellt för att parken bättre ska klara att ta hand om kraftiga regn.

”Det finns behov av att förstå hur vi kan hantera dagvatten och skyfall och samtidig se till att Rålambshovsparken fortsätter att vara en attraktiv och tillgänglig park.” My Peensalu, landskapsarkitekt, Stockholms stad 

 

Våtmark blir attraktivt grönområde 

Mellan två bebyggelseområden i Nacka, sydöst om Stockholm, ligger en våtmark som idag är otillgänglig. Politikerna har diskuterat att bygga verksamheter där. Våtmarken ingår i ett vattenstråk som leder till en övergödd och känslig badsjö.

Nacka kommun har med hjälp av en ekosystemanalys värderat vad det är värt att spara våtmarken istället för att bebygga den. Analysen visar att det kan finnas stora ekonomiska värden i att restaurera våtmarken och att det skulle kunna ge flera nya ekosystemtjänster. Enbart värderingen av vattenreningen kommer upp i samma storleksordning som kostnaden för att anlägga våtmarken. Beräkningar visar att våtmarken skulle kunna få över 100 000 besökare per år. När Nackas politiker fick information om våtmarkens värde beslutade de att satsa på att restaurera den i stället för att bebygga. 

Ett gestaltningsförslag togs fram där dammar och översvämningsytor för bättre fördröjning och dagvattenrening kombineras med ökad tillgänglighet via ett system med spänger och träplattformar för vistelse. 

Detta kommer att ge positiva effekter för människor, bidra till renare vatten i sjön, främja den biologiska mångfalden, och skapa ett naturskönt rekreations-område. 

 

Solen skiner inte alltid i Karlstad 

I Karlstads stadsdelspark Låglandet pågår en liknande process som den i Rålambshovsparken. Låglandets dagvattenpark ligger intill ett stort hårdgjort handelsområde, och kan i framtiden komma att utgöra en viktig del av Karlstads grönstruktur. Vid framtida kraftiga regn riskerar gator och stora delar av handelsområdet att översvämmas. Dagens stora öppna gräspark i Låglandet kan omvandlas till en kuperad landskapspark som både kan avlasta dagvattensystemet och samtidigt ge många olika ekosystemtjänster. På så sätt skapas en mångfunktionell och attraktiv stadsdelspark.