I Norra Djurgårdsstaden får naturen göra jobbet

Norra Djurgårdsstaden är Stockholms mest omfattande stadsutvecklingsområde. Här kommer cirka 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser att byggas.
Området är ett av stadens miljöprofilområden där ekosystemtjänster är en viktig del i arbetet med att skapa en hållbar stadsutveckling.

Vattnet och grönskan i Norra Djurgårdsstaden spelar en viktig roll socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Med en genomtänkt utformning kan blå- och grönstrukturen fylla fler funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster. 

För att skapa en robust grönstruktur som möjliggör flera ekosystemtjänster jobbar Stockholms stad med tre principer, att se dagvatten som resurs, skapa en mångfunktionell grönstruktur och förstärka spridningssamband mellan norra och södra Djurgården. För att lyckas med detta har staden tagit fram en grönytefaktor och en dagvattenstrategi. 

 

Ekologisk korridor som också fångar upp regnvatten i Norra Djurgårdsstaden.

 

Dagvatten som resurs 

Dagvatten ses som en resurs och leds till regnbäddar, fuktstråk, dammar och träd i gatumiljön. Grönskan och marken renar, fördröjer och drar nytta av vattnet. Gräs och perenner kan varje dag ta upp tre liter vatten per kvadratmeter. Ett 50-årigt stort träd kan dricka cirka 200 liter per dag och ett medelstort träd 100 liter. Förutom att hantera vatten renar stora träd luften, de ger skugga och är viktiga boplatser för olika djur. För att skapa goda förutsättningar för gatuträden har skelettjordar anlagts på flera platser. 

Parker och andra grönytor utgör också viktiga rekreativa stråk som skapar en trivsam miljö för människor och höjer områdets attraktivitet. Genom god planering kan grönytorna fungera som spridningsvägar för olika insekter och djur vilket bidrar till att stärka den biologiska mångfalden. 

 

Groddjur är en viktig indikator för välmående ekosystem. Den här tunneln möjliggör att grodorna får ett större område att röra sig på. Foto: Stockholms stad

 

Skapa spridningsvägar 

För att underlätta för insekter att förflytta sig sparar man ekar och planterar nya i spridningsstråken. Det är viktigt att det finns träd i olika åldrar så att beståndet lever över lång tid. Därför flyttas även mellanstora ekar in i området för att komplettera de unga träden. 

För att stärka den biologiska mångfalden byggs fuktstråk och dammar som även hanterar dagvattnet. I ett av parkstråken byggs en lång grodtunnel som kopplas till det nya dammsystemet. Antalet grodor är ett gott tecken på att ekosystemet är rikt på liv. Groddammar och andra dagvattenlösningar är ofta uppskattade av barn och kan utgöra bra inslag i naturundervisning. För att väcka nyfikenhet finns det ett titthål in i grodtunneln. 

”Genom att ställa krav på byggaktörer att arbeta med grönytefaktorn kommer frågorna om en grönskande och klimatanpassad utomhusmiljö in tidigt i planeringen. Det gäller även för stadens arbeten. För mig som projektchef är det ett bra verktyg för att säkerställa att alla arbetar med frågorna på ett strategiskt sätt.”  Staffan Lorentz, projektchef, Stockholms stad 

 

Engagemanget i pallkragsodling i Norra Djurgårdsstaden har varit stort. Foto: Stockholms stad

 

Stadsodling som mötesplats 

Odling i pallkragar bidrar till goda livsmiljöer för pollinatörer och kan skapa engagemang för odling bland boende. Stockholms stad erbjuder boende möjlighet att låna pallkragar för stadsodling. Detta ger möjlighet att träffas och att känna samhörighet på en plats som fortfarande är under uppbyggnad. Intresset har varit mycket stort, antalet pallkragar har ökat för varje år och en förening för stadsodling har bildats i området. 

 

Grönytefaktorn i tidig planering 

Stockholms stad ställer krav på att alla byggaktörer ska använda planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF) för att säkerställa att gårdarna blir gröna och attraktiva. GYF används för att skapa mångfunktionella grönytor på kvartersmark. Byggaktörerna får poäng för gröna lösningar som fördröjer regnvatten, förstärker den biologiska mångfalden och skapar rekreativa funktioner. Uppföljda resultat visar hur viktigt det är att grönytefaktorn kommer in tidigt i planeringsprocessen och blir en del av arkitekturen. 

Gårdens storlek och form spelar roll för vilken GYF som kan uppnås samt hur stor ekoeffektiv yta som skapas. 

För att lyckas är det viktigt att tidigt i planeringen samordna byggaktörerna så att till exempel växtbäddarna blir rätt utformade och att dagvattenlösningarna blir seriekopplade och tillför vatten till växterna. 

Detta har bidragit till att utformningen av de olika gröna lösningarna varierar stort. Det finns flera intressanta exempel på dagvattenhantering och åtgärder som stödjer pollinatörer, vilket främjar biologisk mångfald. Lösningarna utgör ett vackert inslag i bebyggelsen och är dessutom viktiga för att stärka och bevara de gröna värdena från nationalstadsparken. Några av områdets detaljplaner testar även en grönytefaktor för den allmänna platsmarken, den beskrivs som beskrivs på nästa uppslag.