Grönytefaktorn – ett planeringsverktyg för grönskande städer

Grönytefaktorn (GYF) är ett Excelbaserat beräkningsverktyg för ekosystemtjänster, både för kvartersmark och allmän platsmark. Verktyget sammanväger information från olika planeringsunderlag. Genom att synliggöra ekosystemtjänsterna underlättar det dialogen för att kunna jämföra och analysera olika nyttor. Grönytefaktorn bidrar till att skapa yteffektiva, mångfunktionella och grönblå lösningar i stadsmiljön. Masthuggskajen i Göteborg och Sege Park i Malmö är två exempel på projekt som använt GYF på allmän platsmark.

Malmö Stads nya miljöprofilområde Sege park

 

Mer träd till staden 

I stadsutvecklingsprojektet Masthuggskajen i Göteborg beräknades grönyte-faktorn för allmän platsmark på den nya stadsdelen för att undersöka vilken GYF-kvot som var möjlig att nå inom det tätbebyggda området. GYF-kvoten blev 0,235 vilket innebär att området är väldigt hårdgjort och har ökad risk för översvämningar. Det visar också att det är ont om ekosystemtjänster i området. Genom att kartlägga ekosystemtjänsterna med hjälp av GYF blev det tydligt att stadsdelens gröna kvaliteter behöver öka. Då området kommer bli tätbebyggt finns det inte plats för stora, gröna och öppna ytor, men gatuträd kan bidra till att flera ekosystemtjänster kommer stadsdelen till nytta.

 

Flygbild över Sege park i Malmö

 

”Med hjälp av grönytefaktorn kunde vi enkelt och snabbt utifrån kartbilder och platsbesök se var de viktigaste ekosystemtjänsterna fanns.”  Juliet Leonette-Lidgren, planarkitekt, Malmö stad

 

Låt det gröna blomstra 

Sege Park är ett före detta sjukhusområde i Malmö som ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse. Området har idag många gröna kvaliteter i form av sociala och kulturella ekosystemtjänster. Detta beror bland annat på att hela området består av gröna kulturhistoriska miljöer med öppna områden som lockar till aktivitet. I detaljplaneprocessen har GYF allmän platsmark använts som ett kartläggnings- och visualiseringsverktyg för ekosystemtjänster. Med hjälp av grönytefaktorn blev det tydligt var de högsta ekosystemtjänstvärdena fanns. Detta resulterade i att platser för vissa byggnader och vägar kunde ändras och ge utrymme åt de nyttor som grönytorna ger till området.