Urbana ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är ett begrepp med syfte att tydliggöra människans beroende av naturen. Begreppet ekosystemtjänster är kanske nytt men inte själva företeelsen. Kommuner har god vana att arbeta med till exempel dagvattenstrategier och grönplaner, men det nya och ibland utmanande, är att koppla ihop de separata delarna för att se hur de samverkar. Genom tidig samverkan i planprocessen mellan olika kompetenser och intressenter kan gröna och blå strukturer bidra till att både lösa utmaningar och bidra till att skapa miljöer där människor trivs och mår bra.

En stad utan ekosystemtjänster är varken attraktiv eller livskraftig. Att skapa, skydda eller utveckla ekosystemtjänster i urbana områden kan minska städernas ekologiska fotavtryck och samtidigt stärka resiliens, hälsa och livskvalitet hos invånarna. Genom att integrera grönområden, med växter och vattendrag, i staden kan vi skapa urbana ekosystemtjänster. Den grönblå strukturen, marken som den vilar på och de djur, fåglar och insekter som lever där skapar olika ekosystemtjänster.

Grönskan kan hjälpa till att reglera lokalklimatet, rena luften och dämpa buller från trafiken, samtidigt som den är en plats för rekreation med skugga och naturupplevelser. Grönskan kan placeras mellan husen, på taken (gröna tak) eller på väggarna som vertikal grönska, eller som träd längs gatorna. Växt- val, insekts- och fågelholkar samt närhet mellan olika grönområden kan ge ett bra livsrum (habitat) för pollinerande insekter och fröspridande fåglar. Genomsläpplig mark, dammar och våtmarker kan ta hand om regnvatten genom flödesutjämning. Barn som växer upp i en sådan miljö blir friskare och får en större förståelse för naturen.

Läs mer om våra verktyg för att integrera urbana ekosystemtjänster mer i samhällsbyggandet!

 

Se också Naturvårdsverkets kortfilm om det osynliga arbetet i staden:

 

Mat: Ekosystem ger oss möjlighet att odla mat. Mat kommer främst från jordbruksekosystem, men även från urbana trädgårdar.
Dricksvatten: Ekosystem spelar en viktig roll för att förse städer med dricksvatten i och med att de sköter om dess öden, lagring och rening. Vegetation och skogar påverkar tillgången på vatten.
Material:
Energi:
Luftkvalitet: Träd och annan växtlighet spelar en stor roll när det gäller att reglera luftkvaliteten genom att absorbera luftföroreningar. Lövträd är effektiva på att rena luft. På nordliga breddgrader kan barrträd även bidra till luftrening vintertid.
Bullerminskning: Buller i städer har påverkan på hälsa, barns inlärning, stress och djurliv. Träd och växtlighet är faktorer som kan reducera buller.
Inbindning av kol och koldioxid: Ekosystem reglerar det globala klimatet genom att lagra växthusgaser. Lagring av kol sker när träd och andra växter tar upp koldioxid från atmosfären och binder in det i sina vävnader. Träd tar upp koldioxid och avger syre.
Lokalklimatet: Träd och gröna områden sänker temperaturen i städer och skogar, påverkar nederbörd och vattentillgångar lokalt och regionalt. Träd kan även, om de placeras strategiskt, ge skugga på gator och torg.
Erosionsskydd och bibehållandet av bördig jord: Växter kan hålla jordtäcken på plats i sluttningar. Vegetationens rotsystem binder jordtäcket, blad och grenar skyddar marken från regn och minskar jord- erosion.
Rening av avloppsvatten och fördröjning av dagvatten: Våtmarker filtrerar dagvatten och utsläpp. Genom mikroorganismers biologiska aktivitet i jordar bryts avloppsvatten ned. Därigenom avlägsnas patogener och nivån av näringsämnen och föroreningar minskas. Grönytor, både på mark och tak, har förmåga att ta hand om dagvatten lokalt, vilket i sin tur minskar belastning på vattenreningsverk vid kraftig nederbörd.
Pollinering: Insekter och vind pollinerar växter som utvecklar frukt, grönsaker och fröer. Pollinering av djur sker i huvudsak av insekter, men även fåglar och fladdermöss har viktiga funktioner för pollinering och fröspridning.
Biologisk skadedjursreglering: Ekosystem är viktiga för att reglera skadedjur och vektorburna sjukdomar som angriper växter, djur och människor. Ekosystem reglerar skadeangrepp och sjukdomar genom att förtära och parasitera. Fåglar, fladdermöss, ugglor, getingar, grodor och svampar fungerar som naturliga skadereglerare.
Jämna ut extrema väderhändelser: Ekosystem och levande organismer har förmågan att buffra natur- katastrofer, och därigenom skyddar de eller minskar skador från extrema väder eller naturkatastrofer, till exempel störtregn och översvämningar.
Turism: Ekosystem och biologisk mångfald spelar stor roll för turism och många orters ekonomi.
Naturpedagogik: Utomhuslek påverkar kognitiv utveckling positivt och har ett viktigt syfte i lärande om natur och miljö.
Rekreation, psykisk och fysisk hälsa: Promenad- er, sport och annan fysisk aktivitet ger träning och avkoppling. Grönstruktur i städer spelar en viktig roll för att skapa incitament till fysisk aktivitet och för att minska stress. Det är även avgörande för psykisk hälsa och viktigt för barns utveckling.
Sinneliga upplevelser:
Symbolik och andlighet:
Arthabitat: Ett habitat är livsmiljön för varje enskild växt, djur eller annan organism och de resurser arter behöver för att överleva, till exempel mat, vatten och skydd. Varje ekosystem erbjuder olika habitat som kan vara avgörande för en arts livscykel. Vissa habitat har ett extra stort antal arter, vilket gör dem mer genetiskt variationsrika än andra (”hot spots”).
Biologisk mångfald:

Ikonerna för urbana ekosystemtjänster är framtagna inom projektet C/O City. Du kan ladda ner dem här